TANKESMEDJAN E2 PUBLICERADE STUDIEN KUNNALLINEN VAI KUNNOLLINEN KANSANVALTA?
TANKESMEDJAN E2 PUBLICERADE STUDIEN KUNNALLINEN VAI KUNNOLLINEN KANSANVALTA?
Studien som utförts på uppdrag av Tankesmedjan e2 kartlägger hur finländarna ser på kommundemokratin. De tillfrågade har fått redo-göra för om de är nöjda med sin hemkommun, hur de ser på maktut-övning, kommuninvånarens roll och möjlighet av påverka, varför de väljer att vara med och påverka eller låter bli att delta samt hur mycket de vet om informationssökning och partierna.
Partierna främmande för finländarna
Finländarna känner inte till vilken roll partierna har inom politiken på kom-munnivå eller vad partiernas lokalföreningar kan erbjuda kommuninvånar-na. Merparten (60 %) av de tillfrågade anser att partierna är oumbärliga för den kommunala demokratin, men att partiernas synliga roll är begrän-sad. Tre fjärdedelar (74 %) anser att ”partiernas lokalföreningar bara har en viktig roll i samband med val när kandidater ställs upp och under kam-panjerna”.
Majoriteten (78 %) bedömde även att partiernas verksamhet ligger för långt ifrån kommuninvånarnas vardag också på kommunnivå. Bara drygt en tredjedel (37 %) anser att partierna fungerar som en motvikt till tjäns-temannamakten i kommunerna och att (39 %) partierna tar upp kommun-invånarnas behov och problem vid beslutsfattande. En ännu mindre andel (27 %) ser partierna som exportörer av nya idéer.
Hobbyer och frivilligt arbete förväntas av partierna
Trots stark misstro mot partierna värdesätter finländarna effektiv påverkan i viktiga frågor och fritidsverksamhet via partierna. Hobbyer, resor och nya vänner skulle locka finländarna att delta i kommunpolitiken. Finländarna är dock rädda för att få partistämpel.
Mer än varannan tillfrågad (57 %) anser att ”partiernas lokalföreningar borde delta i mer frivilligt arbete till förmån för sina medlemmar och övriga kommuninvånare”. Bara en av tio (11 %) motsätter sig detta. Konkret hjälp ser alltså ut att vara den väg partierna måste gå för att ”nå kommuninvå-narnas hjärta”.
Finländarna nöjda med tjänsterna, missnöjda med maktbruket
Finländarna är t.o.m. förvånansvärt nöjda med sin hemkommun. Nio av tio (86 %) ger sitt bostadsområde vitsordet ’god’. När vitsordet ges för hela kommunen minskar nöjdheten, men en klar majoritet (71 %) är nöjd med hemkommunen som helhet. Klart över hälften (58 %) av de tillfrågade är även nöjda med utbudet av tjänster i hemkommunen.
Majoriteten (61 %) bedömer att kommuninvånarna har för lite makt. Bara var åttonde (13 %) anser sig ha goda möjligheter att påverka. Finländarna föredrar dock traditionella sätta att påverka. En klar majoritet (78 %) anser att det effektivaste sättet att påverka är att rösta i valen. Å andra sidan är finländarna av den åsikten att deras röster har väldigt liten inverkan på själva beslutsfattandet (91 %) och att den verkliga makten finns ”någon annanstans” (82 %).
De unga vänder inte politiken ryggen
Fastän finländarna har en snäv och kritisk uppfattning om partierna på kommunnivå hoppas majoriteten (59 %) att elever i skolorna skulle få mer information än tidigare om politiskt beslutsfattande och partiernas verk-samhet. De unga (71 %) är t.o.m. mera positivt inställda till det här än sina föräldrar. Behovet av mer undervisning och information var tydligt utifrån den stora mängden ”svårt att säga” -svar. Dessutom var ungdomarna mera kritiska än medeltalet till att informationen som erbjuds är otillräcklig.
Tre av fyra (77 %) ungdomar bedömer att de skulle bli mera intresserade av att delta i politiken om det skulle finnas en möjlighet till effektiv påver-kan. Sex av tio (61 %) ungdomar anser även att politiken skulle locka mera om de kunde få intressanta hobbyer och nya vänner genom verk-samheten. Majoriteten (58 %) erkänner även att de inte skulle bli mera intresserade av att delta i politiken trots att detta skulle medföra personlig nytta i form av förtroendeuppdrag, ekonomisk vinning och fördelar i ar-betslivet.
Röstning via nätet skulle innebära ett högre valdeltagande
I studien granskas Internet-demokratin ur olika synvinklar. Bara en relativt liten minoritet (16 %) anser att diskussioner och skriverier på Internet är ett effektivt påverkningsmedel. I stället tror finländarna att möjligheten att rösta via Internet skulle höja valdeltagandet.
Så många som nio av tio (90 %) tror att röstning via nätet skulle höja val-deltagandet bland unga. Åtta av tio (78 %) tror att röstning via Internet skulle höja det finländska valdeltagandet även i allmänhet.
En viktig observation med tanke på valdeltagandet är att sex av tio (59 %) finländare som klassificerar sig som ”sovande” väljare bedömer att de skulle blir mer aktiva om de skulle kunna rösta via Internet. I lägre ålders-grupper föredrar betydligt fler än medeltalet att rösta via Internet.
Det är skäl att ta till sig dessa resultat när man tar i beaktande att valdel-tagandet sjunkit under en längre tid och att de som låter bli att rösta ofta har åldern gemensamt.
Undersökningsmaterial
Studien baseras på svar som fåtts av 850 finländare. Materialet samlades in per post under tiden 18.5–25.7.2007. Förutom traditionella bakgrunds-variabler (kön, utbildning, partifärg osv.) analyserades svaren bl.a. utifrån om den tillfrågade röstade i förra kommunalvalet eller inte och om den tillfrågande anser sig vara en säker, rörlig eller sovande väljare.
Studien har utförts på uppdrag av Tankesmedjan e2 (www.e2.fi) och ge-nomförts av Karina Jutila, Pentti Kiljunen och Peter Ekholm, som även genomförde studien om finländarnas attityder beträffande klimatföränd-ringen. Studien publicerades vintern 2007.
För mer information:
Karina Jutila, 050 5515 361, karina.jutila@e2.fi
Peter Ekholm, 050 520 8995 (per telefon efter 22.10.), klaus.ekholm@welho.com
Pentti Kiljunen, 040 545 8011, pentti.kiljunen@sci.fi (insamling av material och statistisk analys)
Beställning av rapporten:
Tankesmedjan e2:s projektsekreterare: Leena Koivisto, 044 5181 251, leena.koivisto@e2.fi
Tillbaka
Studien som utförts på uppdrag av Tankesmedjan e2 kartlägger hur finländarna ser på kommundemokratin. De tillfrågade har fått redo-göra för om de är nöjda med sin hemkommun, hur de ser på maktut-övning, kommuninvånarens roll och möjlighet av påverka, varför de väljer att vara med och påverka eller låter bli att delta samt hur mycket de vet om informationssökning och partierna.
Partierna främmande för finländarna
Finländarna känner inte till vilken roll partierna har inom politiken på kom-munnivå eller vad partiernas lokalföreningar kan erbjuda kommuninvånar-na. Merparten (60 %) av de tillfrågade anser att partierna är oumbärliga för den kommunala demokratin, men att partiernas synliga roll är begrän-sad. Tre fjärdedelar (74 %) anser att ”partiernas lokalföreningar bara har en viktig roll i samband med val när kandidater ställs upp och under kam-panjerna”.
Majoriteten (78 %) bedömde även att partiernas verksamhet ligger för långt ifrån kommuninvånarnas vardag också på kommunnivå. Bara drygt en tredjedel (37 %) anser att partierna fungerar som en motvikt till tjäns-temannamakten i kommunerna och att (39 %) partierna tar upp kommun-invånarnas behov och problem vid beslutsfattande. En ännu mindre andel (27 %) ser partierna som exportörer av nya idéer.
Hobbyer och frivilligt arbete förväntas av partierna
Trots stark misstro mot partierna värdesätter finländarna effektiv påverkan i viktiga frågor och fritidsverksamhet via partierna. Hobbyer, resor och nya vänner skulle locka finländarna att delta i kommunpolitiken. Finländarna är dock rädda för att få partistämpel.
Mer än varannan tillfrågad (57 %) anser att ”partiernas lokalföreningar borde delta i mer frivilligt arbete till förmån för sina medlemmar och övriga kommuninvånare”. Bara en av tio (11 %) motsätter sig detta. Konkret hjälp ser alltså ut att vara den väg partierna måste gå för att ”nå kommuninvå-narnas hjärta”.
Finländarna nöjda med tjänsterna, missnöjda med maktbruket
Finländarna är t.o.m. förvånansvärt nöjda med sin hemkommun. Nio av tio (86 %) ger sitt bostadsområde vitsordet ’god’. När vitsordet ges för hela kommunen minskar nöjdheten, men en klar majoritet (71 %) är nöjd med hemkommunen som helhet. Klart över hälften (58 %) av de tillfrågade är även nöjda med utbudet av tjänster i hemkommunen.
Majoriteten (61 %) bedömer att kommuninvånarna har för lite makt. Bara var åttonde (13 %) anser sig ha goda möjligheter att påverka. Finländarna föredrar dock traditionella sätta att påverka. En klar majoritet (78 %) anser att det effektivaste sättet att påverka är att rösta i valen. Å andra sidan är finländarna av den åsikten att deras röster har väldigt liten inverkan på själva beslutsfattandet (91 %) och att den verkliga makten finns ”någon annanstans” (82 %).
De unga vänder inte politiken ryggen
Fastän finländarna har en snäv och kritisk uppfattning om partierna på kommunnivå hoppas majoriteten (59 %) att elever i skolorna skulle få mer information än tidigare om politiskt beslutsfattande och partiernas verk-samhet. De unga (71 %) är t.o.m. mera positivt inställda till det här än sina föräldrar. Behovet av mer undervisning och information var tydligt utifrån den stora mängden ”svårt att säga” -svar. Dessutom var ungdomarna mera kritiska än medeltalet till att informationen som erbjuds är otillräcklig.
Tre av fyra (77 %) ungdomar bedömer att de skulle bli mera intresserade av att delta i politiken om det skulle finnas en möjlighet till effektiv påver-kan. Sex av tio (61 %) ungdomar anser även att politiken skulle locka mera om de kunde få intressanta hobbyer och nya vänner genom verk-samheten. Majoriteten (58 %) erkänner även att de inte skulle bli mera intresserade av att delta i politiken trots att detta skulle medföra personlig nytta i form av förtroendeuppdrag, ekonomisk vinning och fördelar i ar-betslivet.
Röstning via nätet skulle innebära ett högre valdeltagande
I studien granskas Internet-demokratin ur olika synvinklar. Bara en relativt liten minoritet (16 %) anser att diskussioner och skriverier på Internet är ett effektivt påverkningsmedel. I stället tror finländarna att möjligheten att rösta via Internet skulle höja valdeltagandet.
Så många som nio av tio (90 %) tror att röstning via nätet skulle höja val-deltagandet bland unga. Åtta av tio (78 %) tror att röstning via Internet skulle höja det finländska valdeltagandet även i allmänhet.
En viktig observation med tanke på valdeltagandet är att sex av tio (59 %) finländare som klassificerar sig som ”sovande” väljare bedömer att de skulle blir mer aktiva om de skulle kunna rösta via Internet. I lägre ålders-grupper föredrar betydligt fler än medeltalet att rösta via Internet.
Det är skäl att ta till sig dessa resultat när man tar i beaktande att valdel-tagandet sjunkit under en längre tid och att de som låter bli att rösta ofta har åldern gemensamt.
Undersökningsmaterial
Studien baseras på svar som fåtts av 850 finländare. Materialet samlades in per post under tiden 18.5–25.7.2007. Förutom traditionella bakgrunds-variabler (kön, utbildning, partifärg osv.) analyserades svaren bl.a. utifrån om den tillfrågade röstade i förra kommunalvalet eller inte och om den tillfrågande anser sig vara en säker, rörlig eller sovande väljare.
Studien har utförts på uppdrag av Tankesmedjan e2 (www.e2.fi) och ge-nomförts av Karina Jutila, Pentti Kiljunen och Peter Ekholm, som även genomförde studien om finländarnas attityder beträffande klimatföränd-ringen. Studien publicerades vintern 2007.
För mer information:
Karina Jutila, 050 5515 361, karina.jutila@e2.fi
Peter Ekholm, 050 520 8995 (per telefon efter 22.10.), klaus.ekholm@welho.com
Pentti Kiljunen, 040 545 8011, pentti.kiljunen@sci.fi (insamling av material och statistisk analys)
Beställning av rapporten:
Tankesmedjan e2:s projektsekreterare: Leena Koivisto, 044 5181 251, leena.koivisto@e2.fi