Tiedotteet

-

Meddelande: E2 Forskning publicerade en översikt över det finländska mentala landskapet – Politiken i Finland väcker hat och förnöjsamhet. Lärarna påminner om att ojämlikhet syns i skolornas vardag.

Tiedotteet

Finländarna tackar politikerna för det snabba NATO-beslutet. I samhällsklimatet existerar ändå även frustration, till och med hat. Lärarna är oroade över de psykiska problemen hos barn och unga.

Resultaten kommer fram ur den av E2 Forskning utgivna Miten meillä menee? Katsaus suomalaisten mielenmaisemaan, som baserar sig på enkät- och intervjudata.

E2 Forskning är en tvärvetenskaplig, oberoende forskningsanstalt. I framtiden utges en årlig översikt över det finländska mentala landskapet.

Ett gemensamt ansvar existerar, men hur länge

Finländarna förhåller sig väldigt positivt till beslutsfattarnas snabba agerande i ansökandet om Nato-medlemskap.

När finländare ombads nämna händelser som på den senaste tiden genererat positiva känslor var Nato-beslutet samt ändringarna i utrikes- och säkerhetspolitiken svar som oftast uppgavs.

Bistånd och stöd till Ukraina samt Nato-beslutet har orsakat gott humör” summerade en som svarat på enkäten.

En hårfin majoritet (55 %) var dock av den åsikten att Finland först borde få ordning på sin egen ekonomi, och först sedan hjälpa andra.

- När kriser förlängs, är det skäl att förbereda sig på att finländarnas solidaritetskänsla försvagas och att man i större utsträckning börjar betona nationella behov, förutspår forskningschef Ville Pitkänen från E2 Forskning.

Krig, närståendes hälsa och den ekologiska krisen är de mest framträdande orsakerna till oro

Internationella osäkerheter och konflikter oroar två tredjedelar av finländarna. Hälften är oroliga över sina närståendes hälsa och välmående. Även miljöns tillstånd och klimatförändraringen (41 %) oroar befolkningen.

Inställningen till klimatåtgärderna delar ändå befolkningen. En del anser att man inte gör tillräckligt (6 %) medan en del känner att för mycket görs redan nu (7 %).

Oron över inflationen bekymrar inte enbart de mindre bemedlade, utan genomsyrar befolkningen i sin helhet. Nästan 70 procent bävar för att deras ekonomiska välmående försvagas av inflationen.

Majoriteten är nöjda med sina liv

De svåra tiderna till trots är finländarnas förnöjsamhet till det egna livet och tilltron till framtiden hög. 72 procent är väldigt eller ganska nöjda med sina liv. Nästan lika många (69 %) förhåller sig väldigt eller ganska positivt till sin framtid.

De äldre och välbemedlade är mest nöjda. Unga vuxna (25–34-åringar) är mindre nöjda med sina liv än genomsnittet.

Diskussionsklimatet tystar ner hälften av finländarna

Diskussionsklimatet har, enligt många, tillspetsats under de senaste åren. Framför allt språkbruket på sociala medier är ofta hårt och går till personangrepp.

Nästan häften (49 %) av finländarna är trötta på det kraftiga motsatstänkandet, och vill inte alls delta i den samhälleliga diskussionen. Det kraftiga motsatstänkandet nedslår jämlikt både män och kvinnor oberoende av ålder, bostadsort i Finland eller politiska parti.

Den politiska diskussionen får till ståndkänslor av hat i ungefär en tredjedel (32 %) av finländarna.

Å andra sidan producerar politiken även lycka för många. När en öppen fråga ombad de svarande att berätta vilka faktorer i det finländska samhället genererar positiva känslor, nämnde 19 procent partierna, politiken och politikerna. Av politikerna samlade statsminister Sanna Marin (51 gånger) och president Sauli Niinistö (32 gånger) flest omnämnanden.

En liten andel medger att våld finns i medelurvalet

Av finländarna skulle 68 % inte, i någon som helst situation, delta i samhällsaktiviteter som direkt bryter mot lagen. En fjärdedel (25 %) skulle vara redo för detta.

Finländare är redo för civil olydnad till förmån för bekämpandet av klimatförändringen (15 %) samt för att motsätta sig kränkningar av de grundläggande rättigheterna (14 %) och hot mot demokratin (14 %).

Två procent av finländare är redo för fysiskt våld för att driva sina egna målsättningar. En liten procentandel är betydande på befolkningsnivå. Potentiellt till och med 100 000 finländare inkluderar fysiskt våld som ett medel att påverka i samhället.

- Dragningen till våld är något som bör följas upp. Finländarna har i årtionden förhållit sig tämligen lugnt till förändringarna i samhället. Utdragna kriser och problem i vardagen kan dock spegla sig i beteendet i fortsättningen och situationerna kan eskalera, uppskattar Direktören för E2 Forskning, Karina Jutila.  

Förlorar vi en generation?

- Vi intervjuade lärare till denna översikt för att vi ville höra deras tolkningar av situationen hos barn och unga, och även mera allmänt av samhället. Till exempel ojämlikhet och fattigdom hos barnfamiljer väcker starka oroskänslor hos lärarna, berättar sakkunnig Eija Eronen från E2 Forskning.

En del av de intervjuade lärarna ser de yngre som mera toleranta jämfört med de äldre generationerna och känner att de är väl medvetna över samhälleliga frågor. Lärarna är nöjda med den avgiftsfria grundskolan, den avgiftsfria skolbespisningen och kompetensen hos den egna yrkeskåren. Lärarna lyfter dock fram även problem, där en lärare konstaterar:

Barn är ganska mycket övergivna, och de har många problem i att klara sig i vardagen. Detta syns enkelt i åtgången av mat på måndagar. Och jag har försökt att fredagen inte skulle vara grötdag, så att barnen skulle få magen full, men det har inte ännu gått igenom.

Lärarna anser att grundskolan inte tillräckligt stöder barn och unga som mår psykiskt dåligt eller som kämpar med inlärningssvårigheter. Elevernas ojämlika förutsättningar för inlärning tillspetsar problemen.

I mina elevers familjer kan man inte finska, bibliotekssystemet är främmande”, beskriver en lärare realiteten av skolan.

Enligt lärarna väcker kriget i Ukraina oro, ångest och rädsla hos eleverna. De ukrainska barnen som flytt kriget har egna särskilda behov.

En del av de intervjuade lärarna känner att de måste ersätta bristerna hos social- och hälsovården. En lärare presenterar ett rop på hjälp till beslutsfattarna: ”Någon form av ingripande behövs nu, så att vi inte förlorar denna generation.

************

Översikten baserar sig på enkät- och intervjumaterial. Enkäten besvarades av 2124 personer (ett representativt urval av den vuxna befolkningen på det finländska fastlandet). Materialet samlades med Taloustutkimus Oy:s internetpanel. Intervjumaterialet består av intervjuer av grundskollärare (N=17). Lärarna intervjuades i maj och juni 2022 och enkäten genomfördes i juni 2022. 

Publikationen Miten meillä menee? Katsaus suomalaisten mielenmaisemaan har gjorts av Eija Eronen, Karina Jutila och Ville Pitkänen. Översikten publiceras 27.9.2022 kl. 13:00.

Länk till publikationen www.e2.fi/E2katsaus2022
 

Tilläggsinformation:

Enkätmaterialet och analys:
Ville Pitkänen, PD, docent, forskningschef
ville.pitkanen@e2.fi
040 7770 869

Lärarnas intervjuer
Eija Eronen, PM, sakkunnig
eija.eronen@e2.fi
044 7000 012

Karina Jutila, direktör, PD
karina.jutila@e2.fi
050 5515 361