Tiedotteet

-

Meddelande: Majoriteten av högutbildade som flyttat till Finland är välintegrerade

Tiedotteet

Viktig ny forskningsinformation om kompetensbristen:

Majoriteten av högutbildade som flyttat till Finland är välintegrerade

 

En stor del av de högutbildade utlänningar som bor i Finland är välintegrerade och har jobb som motsvarar deras utbildning. Forskningen identifierar ändå utvecklingsmål gällande etableringen i Finland.

Majoriteten av de som svarat på enkäten berättar att de har anpassat sig till livet i Finland väldigt eller ganska bra (79 %). Nästan hälften (48 %) uppskattar att anpassningen skett på mindre än ett år.

Det finns ändå även utvecklingsmål. Utflyttning från Finland inom den närmaste framtiden överväger rentav 39 procent. Nästan var femte (17 %) har integrerats hit rätt så eller väldigt dåligt. Arbetslöshet samt bristande språkkunskaper och bristen på finländska vänner försvårar integrationen på ett avgörande sätt.

- Det är livsviktigt för Finland att internationella talanger finner sin plats i Finland och känner sig välkomna. Detta måste vi satsa på såväl på arbetsplatserna som i hela samhället. Det har utförts mycket arbete under denna regeringsperiod för att främja arbetsrelaterad invandring, och den information som nu får genom forskningen hjälper oss att uppfatta de återstående utmaningarna, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Informationen kommer fram ur en färsk enkät som besvarades av utländska högutbildade talanger bosatta i Finland samt sådana som flyttat till Finland genom sin makes jobb. Enkäten genomfördes 23.3.–31.5.2022. Enkäten besvarades av 753 i Finland bosatta utlänningar. Forskningen genomfördes av E2 Forskning som en del av forskningsprojektet Det internationella experternas Finland.

Finlandsbilden har en positiv inverkan på lockandet av talanger

De viktigaste orsakerna till att flytta till Finland är arbete, studier, en finländsk make och viljan av att bo här. Av de som flyttat på grund av jobb  ade 54 procent inga tidigare band till Finland. Föreställningar associerade med Finland har varit av betydelse vid flytt till landet.

Landets styrkor är den goda levnadsstandarden, närheten till naturen, säkerheten och möjligheten att kombinera fritid och jobb anser de som flyttat till Finland.

- Finlands styrkor är världskända. Utgångsläget är bra, men vi måste även identifiera våra utvecklingsmål. I framtiden behöver Finland alltmer ny arbetskraft och talanger. Här sysselsätter man sig väl, men vi vill säkerställa att rekryteringen är smidig och att de somanländer hit trivs här, uppskattar utrikesminister Pekka Haavisto.

Majoriteten sysselsätter sig väl, men en del tvingas göra ny karriär

Av de högtutbildade som arbetar eller söker arbete visste hälften (51 %) att de hade en arbetsplats redan innan flytten. Av de som inte ännu hade en arbetsplats sysselsatte sig majoriteten (54 %) under det första året, en fjärdedel inom några månader.

Av de som flyttat på grund av parförhållande måste en stor del (51 %) byta karriärplaner efter flytten till Finland. Ungefär hälften tror inte att de finländska arbetsgivarna uppskattar erfarenheter, utbildning eller nätverk som anskaffats utomlands.

- Att byta karriär kan även vara en bra sak, men ifall om utländska talanger tvingas till detta, är det frågan om att kasta bort kunnande. Utländska experter har färdigheter och nätverk, som är väldigt nyttiga för de finländska företagen. Mer arbete behöver göras för att identifiera och mer effektivt utnyttja tidigare kunnande så att vi kan påskynda sysselsättningen, begrundar direktören för Business Finlands Work in Finland-enhet Laura Lindeman.

Det finns utrymme för förbättring i rekryteringssätten

De utländska talangerna ser utrymme för förbättring bland de finländska rekryteringssätten. Hälften (51 %) anser att en anonym rekryteringsprocess är viktig. Fyra av fem (78 %) hoppas att nivån av det krävda kunnandet i det finska eller svenska språket nämns i platsannonsen.

Av de som svarat på enkäten hade 42 procent inte upplevt diskrimination i arbetslivet, men 39 procent hade upplevt diskrimination. De som hade upplevt diskrimination berättade att den hänfört sig speciellt till deras språkliga och nationella bakgrund.

Av de som upplevt diskrimination har 68 procent blivit diskriminerade före arbetsintervjun. Ungefär hälften har upplevt diskrimination under arbetsintervjun, på arbetsplatsen av andra arbetstagare eller av en aktör utanför arbetsplatsen.

Att studera finska eller svenska på arbetstid anses väldigt viktigt (78 %). Att använda ett gemensamt språk i de informella diskussionerna på arbetsplatsen får starkt understöd (78 %).

- Det är oumbärligt att vi erbjuder utlänningar möjligheter att studera och arbeta i Finland, och att de genom detta kan även bli permanent bosatta i Finland. Forskningsresultat uppmuntrar kommuner och företag att sysselsätta även utlänningar. Det är viktigt att vi får forskningsbaserad kunskap i ämnet, speciellt angående de områden där vi har utrymme för förbättring, konstaterar stadsdirektören för Uleåborg stad Päivi Laajala.

- Utländska arbetstagare kan erbjuda en dellösning till kompetensbristen på den offentliga sektorn. Det behövs kunnande i internationell rekrytering och skolning i kulturell mångfald för arbetsgemenskaper. Språkinlärningen vid sidan om arbetet borde vara mera systematiskt än det är nu. Även goda arbetskamrater och andra vänner är faktorer som enligt denna forskning befrämjar integrationen till vårt land, säger Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.

*****

Information om forskningen

Det internationella experternas Finland (International Talent Finland) forskningsprojektet finansieras av Finlands Näringsliv, Teknologiindustrin, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Keva, Teknikens akademiker, Industri’s lönearbetare, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, Business Finland samt Helsingfors, Esbo,Tammerfors och Uleåborgs stad.

Lanseringen av enkäten ordnas 25.10.2022 kl. 10.30–12.00 i hybridformat på Lasipalatsi. Anmäl dig till evenemanget via denna länk. Tillfället kan observeras på plats eller virtuellt.

Forskningen genomförs av den allmännyttiga forskningsanstalten E2 Forskning. E2 Forskning är en tvärvetenskaplig forskningsanstalt, som med kunskap tjänar kommuner, ministerier, företag, organisationer, stiftelser, politiskt beslutsfattande och media. Projektet genomförs 10/2021–3/2023. Arbetet blir klart före riksdagsvalen våren 2023.

I forskningsprojektet besvaras följande frågor: Hur kan Finland bli ett land som är för talanger inbjudande, förankrande och dragningskraftigt, dit en utlandsfinländare lätt kan återvända och en utlänning lätt kan komma och jobba? Hur kan man delta i att bygga upp Finland, även från utlandet?

Som ordförande för projektets uppföljningsgrupp fungerar Finlands Näringslivs sakkunnig Mikko Räsänen och som viceordförande fungerar specialforskare Johanna Ketola från utrikesministeriet.

Projektets direktör: Docent, PD Mari K. Niemi
Vice direktör: Docent, PD Ville Pitkänen
Hemsida: kvosaajiensuomi.com
Sociala medier: @kvosaajiensuomi (Twitter, Facebook, LinkedIn)

Tilläggsinformation om projektet:
PD, docent Mari K. Niemi
Direktör, E2 Forskning
mari.k.niemi@e2.fi
+44 773 7161 944

Tilläggsinformation om forskningsresultaten:
PD, docent Ville Pitkänen
Forskningschef, E2 Forskning
ville.pitkanen@e2.fi
+358 40 7770 869

PD Matti Välimäki
Äldre forskare, E2 Forskning
matti.valimaki@e2.fi
+358 50 5430 191