Företagen söker individuella lösningar för att förankra unga arbetstagare. Flyttningsrörelsen inom landet försvårar arbetsgivarnas situation. Fortsättningen av arbetsförhållandet kan avgöras av till exempel partnerns flytt från kommunen:

”I dagens läge är arbetet inte så viktigt att det skulle väga mer än parförhållanden. Detta fastän man skulle hitta på lösningar hur man kunde sköta dessa [kombineringen av arbetet och förhållanden].” (för undersökningen intervjuades arbetsledare, organisation inom skogsbranschen)

Informationen framkommer ur en undersökning där under 30-åriga samt 50–65 åriga arbetstagare och arbetsledare inom utförande arbete intervjuades. Yrkesgrupperna som intervjuades var när- och sjukvårdare, personliga assistenter, kundrådgivare inom omsorgsbranschen, arbetstagare inom snabbmatsrestaurangen och skogsmaskinsförare. Rapporten har gjorts av E2 Forskning som en del av forskningsprojektet Skaparna av framtidens Finland.

Inskolningen har blivit kontinuerlig

Tre grupper kan urskiljas bland de unga på arbetsplatsen: de jämna knegarna, de som upplever överbelastning och de som fortfarande lär sig om arbetslivet. Därför är förväntningarna på inskolningen och arbetsledningen varierande

När personalomsättningen är stor, går mycket av arbetsledningens resurser åt till inskolningen:

”Inskolningen är hos oss en kontinuerlig process. Före coronan hade vi många förmän som tänkte att nu skolar jag in denna och nog tar detta slut. Nu har vi börjat träna förmännen till det, att det aldrig tar slut. De är konstant i en sådan situation, att det är inskolning på gång.” (arbetsledning, organisation inom snabbmatsbranschen)

Användningen av mobiltelefon orsakar konflikter

Av växelverkan mellan kolleger förväntas olika kollegor: de äldre saknar dialog, de unga trivs med att surfa på telefonen. De olika förväntningarna på umgänget orsakar spänningar mellan åldersgrupperna:

”Jag skulle säga att det, hur man använder dessa tekniska mojänger, att där kommer skillnader i kunnande. -- Att det kräver också tekniskt kunnande. Detta kanske skapar små olikheter och svårigheter. Att man kanske inte nödvändigtvis förstår de andras värld och hur man där söker efter information, bedömer, skapar sociala relationer.” (äldre kvinna, omsorgstjänst)

Både de unga samt de äldre favoriserar jämnårigt umgänge, vilket ökar på missförstånden och fördomarna mellan åldersgrupperna. Gemensamma mål och problemlösning stärker samarbetet mellan åldersgrupperna. Även arbetspar över generationsgränserna upplevs givande.  

Åsidosättandet av de unga försvagar problemlösningsförmågan på arbetsplatserna

En del av de unga och de äldre är osäkra över sin ställning i arbetslivet. Som en följd av detta kan de äldre vara ovilliga att dela med sig av sitt kunnande och stödja de ungas professionella utveckling. De unga kan för sin del drivas till att utföra arbetsuppgifter över sina egna resurser, vilket leder till utmattning.

I fastställandet av arbetsplatsens arbetssätt har de äldre ofta mera inflytande. Åsidosättandet av de unga försvagar tilliten mellan åldersgrupperna och arbetsgemenskapens förmåga att lösa problem och anpassa sig till förändrade omständigheter.

”Jag frågade helt vänligt -- av dom här äldre, att finns det på riktigt en sån här sak [arbetsplatsens arbetssätt]. Det kom ett ganska bryskt svar, att nog vet ju alla det.” (ung kvinna, hälso- och sjukvårdstjänst)

Doktorand Aino Heikkilä från E2 Forskning, som gjort undersökningen, betonar:

”Man borde inte försöka definiera arbetstagarens bästa ålder, utan ta människan och sina egenskaper med i arbetslivet. Med åldersmedvetet ledarskap menar man ofta stödjandet av de äldre arbetstagarna, men klokt åldersmedvetet ledarskap skulle vara att känna igen även de andra åldersgruppernas särskilda drag och osäkerheter samt utnyttja de olika kompetenserna i arbetsvardagen.”

*****

Information om undersökningen:

Rapporten om de ungas och de äldres samarbete på arbetsplatserna är Skaparna av framtidens Finland -projektets andra publikation. Undersökningsmaterialet består av 37 individuella intervjuer från 2023.

Forskningsprojektet söker lösningar till aktuella problem i arbetslivet, såsom bristen på arbetskraft och polariseringen. Arbetet finansieras av Fackförbundet Pro, Välmåendebranschen HALI, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, justitieministeriet, Servicefacket PAM, Byggnadsindustrin RT, STTK, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Industri's lönearbetare TP och Arbetspensionsförsäkrarna TELA. Ordförande för projektets observationsgrupp är Juha Antila (FFC) och som viceordförande fungerar Ville Wartiovaara (Byggnadsindustrin).

Undersökningens publiceringstillfälle ordnas den 18.12.2023 kl. 10.00–11.30 på E2 Forsknings kontor i Helsingfors. Evenemanget kan följas på plats eller via en livestream. Anmäl dig till evenemanget via den här länken: bit.ly/julkistus2-tst.

E2 Forskning är en obunden och tvärvetenskaplig forskningsanstalt som betjänar organisationer, företag, stiftelser, kommuner, ministerier, politiska beslutsfattare och medier med information.

Hemsidor:                                                          
www.tulevaisuudensuomentekijat.com
www.e2.fi

Meddelandetjänst X:
@tyoelamantekija
@e2_tutkimus

Tilläggsinformation om projektet:
Ville Pitkänen
PD, forskningschef, E2 Forskning
ville.pitkanen@e2.fi
+358 40 7770 869

Tilläggsinformation om forskningsresultaten:
Aino Heikkilä
SVM, doktorand, E2 Forskning
aino.heikkila@e2.fi
+358 44 3028 727